Världen har blivit betydligt mer digital de senaste 10-20 åren och det är en utveckling som knappast kommer avstanna. Detta medför naturligtvis både möjligheter och risker.

It- teknologi har definitivt potentialen att hjälpa personer med exempelvis olika handikapp till en mycket enklare och mer inkluderande vardag, men den kan i värsta fall också stänga ute den här gruppen av människor, samt i viss mån de som inte är initierade i den nya teknologin, exempelvis äldre människor, från många aspekter av det moderna samhället. På så vis riskerar vi att få en ny typ av utanförskap, ett digital sådant.

Personer med olika typer av kognitiva nedsättningar, eller handikapp som rör exempelvis syn, färg och hörsel, riskerar också att online mötas av trösklar som gör att man inte kan ta sig in, på samma sätt som en en rullstolsburen person kan ha svårt att ta sig i byggnader som inte är handikappanpassade.

Tillgänglighet är alltså en viktig fråga och sedan den 2 december 2016 står det klart att alla länder i EU ska ha lagar med intentionen att skapa en ökad digital tillgänglighet. Detta inkluderar alla användare, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättning. I Sverige genomförs detta i form av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som började gälla den 1 januari 2019. Nya webbplatser berörs av direktivet från den 23:e september 2019. Befintliga webbplatser som lanserats tidigare skall skall vara anpassade till 23:e september 2020.

Här följer en förenklad sammanfattning av dessa nya direktiv:

Vem omfattas av de nya lagarna?

Myndigheter, landsting, Kommuner och andra samhällsviktiga aktörer som har någon typ av klassificering som ett offentligrättsligt organ. Det handlar alltså om myndigheter som är upphandlande, men också om privata aktörer som utför den här typen av tjänster med hjälp av offentlig finansiering. Dessa är privata skolor och vårdföretag som exempel.

Vilka är kraven?

De aktörer som omfattas av lagen ska:

  1. Utforma sina appar, dokument och webbplatser så att de är begripliga och hanterbara för alla. Detta gäller även information som sprids på sociala medier. När det handlar om digital service anser att man uppfyller dessa krav om man följer den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549, vilket bland annat innebär att webbplatser och appar minst ska uppnå nivå AA i den senaste versionen av WCAG. Det finns några undantag i detta direktiv, men exakt vilka dessa är styrs av den svenska lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
  2. Erbjuda möjligheten att påpeka brister när det gäller ovanstående och begära att detta åtgärdas. Men ska också ha möjlighet att begära ut information som har undantagits i punkt 1.
  3. Det är också obligatoriskt att med regelbundenhet publicera en redogörelse som redovisar att direktiven i punkt 1 efterföljs. Denna ska innehålla länk till den kommentarsfunktion som beskrivs punkt 2 ovan, en samt en länk till den instans som har ansvar för tillsynen.

Hur påverkar detta Triggerfish?

Att jobba med tillgänglighet är inget nytt för Triggerfish men ämnet har blivit alltmer aktuellt i samband med det nya direktivet. Vi har senaste året tillsatt ett expertteam som jobbar med WCAG kraven för att säkerställa att vi tar med de olika aspekterna i de projekt som är aktuellt. Det påverkar både design och teknik vilket är extra spännande för oss som jobbar med båda.

Vill du veta mer?

Det finns ganska gott om resurser på nätet för dig som vill veta mer om detta område. Bland annat har länsstyrelserna publicerat en 90 minuter lång introduktion om de nya direktiven.

Trafikverket har också en lite kortare video, som är en halvtimma lång. Den funkar alldeles utmärkt som introduktion på området.